"Det finns ett sådant sug i Knausgårds hypnotiskt flödande, rytmiskt strömmande utförlighet – där inget te kokas utan att hela tillredningsproceduren noteras – en så fåfäng livsnärvaro, en sådan ambition att bokstavligen försöka skriva sig in i existensens kärna, att jag absolut måste läsa också de tre återstående delarna.
Och bli precis så besviken som jag förtjänar, när den Peer Gyntska löken är färdigskalad."
Nils Schwartz, Expressen.se, 18.1.2010
" 'Det var bare dit, mot det vesentligste, mot den menneskelige eksistens innerste kjerne, jeg skulle bevege meg', tenker Knausgård på vegne av sin egen kunst etter å ha sett Ingmar Bergmans oppsetning av Gengangere på teaterscenen.
I Min kamp er veien til eksistensens innerste kjerne identisk med veien inn i kunstneren selv, og det er med en blanding av glede og gru vi tenker oss Knausgård som en moderne Peer Gynt og verket som en gigantisk løkscene for vår tid."
Deres ærbødige gjørmepreiker, 29.11.2009
lørdag 6. februar 2010
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar